den här uppräkningen börjar bli löljig! +10 liksom... visst att det är supervanligt att man som förstföderska går över tiden alltså 10 dagar, inte okej.

 

Jag har sovit ganska mycket idag, med fötterna i högläge eftersom de var så sjuuukt svullna igår så kunde inte gå utan att de gjorde fruktansvärt ont.

Jag kan inte uppdatera så mycket känns det som, jag går mellan soffan och sängen med boken i ena handen och amningskudden i andra handen (måste ha den mellan knäna när jag ligger ner) och jag gör inte så mycket mer än det, väntar ut tiden.

Jag börjar, näe, jag känner mig otroligt sliten i kroppen nu. Det tär så mycket att ha ont hela tiden men det är ju faktiskt inte länge kvar. Sätter det inte igång självmant så ska jag ringa förlossningen på lördag och bli igångsatt på söndag om allt fungerar så smidigt som bm sa.

 

Det är ju lite spännande nu när man inser att det är såpass nära. Man tänker ju hela tiden på vem bönan kommer vara lik, utseendemässigt och personlighet. Kommer hen att födas med hår eller utan, är det en kille eller tjej, har hen min sambos mörka gröna/bruna ögon eller mina ljusa grå/blå. Det mesta av detta utvecklas med tiden men det är ändå spännande att tänka på.

 

det är en hemsk bild men det är så det ser ut, inte konstigt att jag inte kan gå och har ont. Jag vet att många har det ännu värre men det betyder inte att jag inte får klaga...

min fina fot för några dagar sedan, har vuxit en del sen dess...